Blogg D Kampanjjournalistik

När jag arbetade som läkare vid en psykiatrisk klinik möttes jag en morgon av ett radioteam som hade tagit sig in på den låsta avdelningen. De skulle göra ett reportage om en utvisningshotad, psykiskt sjuk kvinna. Jag ställde mig mycket tveksam till det med tanke på såväl de andra patienternas som kvinnans egen rätt till integritet. Å andra sidan skulle ett radioreportage sannolikt ge henne en mycket större chans att få stanna. Förmodligen skulle det ha större betydelse än de intyg om hennes psykiska hälsa som vi skrev för att hindra utvisningen. Skrämmande, med tanke på alla som inte får samma möjlighet som hon. Ändå tror jag att det är djupt mänskligt. Journalister målar upp en bild av den drabbade så att den som fattar beslutet har svårare att värja sig. Dessutom, vilket nog är ännu viktigare, vill beslutsfattaren inte framstå i dålig dager inför andra.
Jag vet inte hur det gick i detta speciella fall, mer än att jag tror att radiointervjun genomfördes, men senare och i en annan miljö.

Förutom rättviseaspekten tror jag att en stor risk med kampanjjournalistiken är att man som journalist inte har hela bilden klar för sig. Därför är det otroligt viktigt att skaffa en ordentlig bakgrundsinformation – även om man tror sig veta.