Tillgången på flashiga bilder och dramatik tror jag är de viktigaste orsakerna till att bränderna och värmeböljan i Australien har fått så stor uppmärksamhet i TV. Både TV4 och SVT har rapporterat och visat bilder på gråtande människor som förlorat sina hem. En kvinna berättade att hon hade sett grannhusen explodera, ett efter ett.
Däremot har inte nyheten varit lika stor i Göteborgsposten eller i radio. Eller är det bara som jag upplever det? De starka bilderna gör förstås att jag berörs mer.
Detta är vad publiken vill ha…
Jag tycker att man kan se en parallell till rapporteringen från orkanen Katrina i New Orleans. Bengt Johansson beskriver i rapporten ”Vid nyhetsdesken” varför Katrina fick mycket mer uppmärksamhet än en samtidig katastrof i Asien, där det var många fler dödsoffer. Den kulturella närheten, tillgång till bra bilder och att man kunde följa ett dramatiskt förlopp ansåg han var förklaringen till nyhetsvärderingen.
Fichtelius nämner Norrmalmstorgsdramat som exempel på en cliffhanger i sin bok ”Nyhetsjournalistik. Tio gyllene relger”. De instängda sjömännen i u-båten Kursk är ett annat exempel. Lika dramatiskt är det kanske inte i Australien, men lite åt det hållet eftersom alla eldhärjade områden inte kan nås ännu och bränderna fortfarande pågår.
…men också vad man anser att publiken bör få veta något om
Förutom att man kan göra bedömningen att nyheten är vad publiken vill ha kan man också säga att både Katrina och Australienbränderna är viktiga, inte bara för de drabbade utan också för oss, eftersom de har en koppling till klimatfrågan. Det ger en lysande möjlighet att ta upp ett viktigt ämne, som annars lätt blir tråkigt. Medierna uppfyller sin informationsfunktion.
Visar inlägg med etikett Journalistkursen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Journalistkursen. Visa alla inlägg
måndag 9 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)